TappaBlogg

Spännande forskning på motivation till motion

Här på Tappa vill vi motivera alla till en mer aktiv vardag. För att utveckla vår tjänst mot detta mål är vi med i flera olika forskningsprojekt, bland annat ett med Högskolan i Halmstad. Det är ett spännande projekt som nu visar resultat. Målet med projektet är att hitta vad som motiverar människor till extra motion, och i god Tappa-anda; med en självklar utgångpunkt i de som vanligtvis inte rör sig tillräckligt.

Ett spännande fynd i denna studie var att de deltagare som inte kände sig motiverade till att träna eller motionera i början av studien var de som fick bäst effekt av den digitala interventionen. Det var också skillnader mellan kön och ålder.

Bakgrunden för undersökningen

De flesta människor vet att det är hälsosamt att röra på sig, men många som försökt att förändra sin livsstil vet att ibland är varken kunskap eller uppmuntran tillräckligt för att lyckas förändra ett beteende. Ofta räcker inte ens goda intentioner eller god vilja till. För många människor räcker inte heller tillgången till rabatterade träningskort, motion på recept, en träningskamrat eller glada tillrop från familj, vänner och kollegor. Dessutom tenderar vi att överskatta den ansträngning som krävs för att få effekter.

Dessa höga förväntningar gör att många går ut alldeles för hårt, vilket kan ha negativ inverkan på motivationen eftersom det kan bli svårt att leva upp till kraven. Förväntningarna kan även påverka motivationen negativt genom att minska tilltron till den egna förmågan att lyckas, vilket gör att många kanske inte ens försöker.

En av de största utmaningarna är inte bara att stimulera människor att bli mer fysiskt aktiva, utan även att skapa hållbara beteendeförändringar som människor förmår upprätthålla över tid.

Spännande resultat

Resultaten från studien visar att de strategier för att främja motivation som användes i studien hade positiv inverkan på deltagarnas motionsbeteende i termer av mängd och intensitet.

Tidigare forskning har genererat mycket kunskap om vad som kan fungera inom motionsfrämjande åtgärder rent generellt, men vi har haft sämre insikt i varför det fungerar, dvs. de underliggande mekanismerna.

Amotiverade fick bäst effekt

Ett spännande fynd i denna studie var därför att de deltagare som inte kände sig motiverade till att träna eller motionera i början av studien var de som fick bäst effekt av den digitala interventionen.

Omkring 30 procent av befolkningen beräknas tillhöra gruppen amotiverade och det har länge betraktats som en stor och viktig utmaning att nå just dessa människor. Det är därför speciellt intressant och ganska unikt att ha kunnat nå just den här gruppen. Förhoppningsvis kan detta bidra med nycklar till hur vi kan arbeta vidare med utmaningen att stimulera hållbar motivation hos människor som ännu inte hittat vägen dit på egen hand.

Skillnader mellan kön och ålder

Ett annat intressant fynd var att vi fann skillnader mellan män och kvinnors motivation, liksom mellan yngre och äldre deltagares motivation.

Resultaten visade att mönstren för sambanden mellan motivation och motionsbeteende skilde sig åt i olika åldrar och mellan könen, vilket indikerar att motivationsmekanismerna kan variera (kvalitativt) i olika grupper. Detta kan kanske anses föga förvånande, men det är förhållandevis få studier som undersökt detta med adekvata analysmetoder och det har därför hittills funnits relativt svaga bevis för sådana antaganden.

Lite förenklat kan man säga att resultaten indikerar att kvinnor och äldre vuxna drivs av så kallad självbestämmande motivation (även benämnd inre motivation dvs. att träningen känns rolig eller meningsfull) medan män och yngre vuxna verkar drivas av en mer yttre orienterad motivation (ofta beskriven som ”morot och piska”).

Resultaten ger därmed stöd åt tanken att det inte finns någon universalmetod som är effektiv för alla människor i alla situationer utan att insatser, program och rådgivning kanske bör anpassas till olika målgrupper.

GoDIS - Styrgruppen

GoDIS projektet

Studien genomfördes genom forskningsprojektet GoDIS (Go Digital Innovations in Self-determined exercise motivation) som skapades i syfte att utveckla ny kunskap om hur hållbara motionsvanor kan främjas med hjälp av professionellt utformade, vetenskapligt förankrade och kostnadseffektiva digitala verktyg.

Studien är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, tappa.se och HPI - Health Profile Institute.

Projektledare för Projekt GoDIS, Karin Weman Josefsson

Så här genomfördes undersökningen

De 318 deltagarna (279 kvinnor och 40 män) randomiserades till två grupper, en kontrollgrupp som inte fick någon intervention och en experimentgrupp som fick tillgång till ett digitalt verktyg som designats för att främja motivation till motion och fysisk aktivitet.

Verktyget innehöll bland annat artiklar och information om motion, motivation, målsättning, träning och beteendeförändring.